Höst

Jag sitter här och tittar ut över ett höstfärgat vackert landskap.
En av deltagarna i nybörjargruppen sa ”ni har väl blivit hemmablinda och ser inte hur vackert det är”.
Jag lovar, jag är inte hemmablind, det är så vackert i Rengsjö.

Nu är det höst, bönderna har skördat, tagit hem hästarna och kossorna som gick på bete här.

Fiskevårdsföreningen har satt in i ny fisk i ”mina” fisketjärnar, så där är det fiskeförbud ett tag nu.

Älgjakten börjar på måndag så nu i helgen är det sista chansen att plocka svamp.

Snöskoter ska införskaffas, så nu kan vintern få komma, nej förresten inte riktigt än, det är en del kvar att fixa i trädgård och så.

Biodlingssäsongen då? Jo, jag är nöjd. Med tanke på den väldigt långa vintern och våren som blev sommar direkt så är min skörd helt ok.
Det börjar bli lite flyt i min honungshantering, med värme i en av tankarna, ett kylrum och förenklad process så blir genomflödet snabbare och bättre.
Det går att slunga 300 kg en dag och hinka samma 300 kg dagen efter, slunga 300 kg till samma dag o.s.v.
Mina vinterförluster var ju alldeles för stora vintern som gick, men vad jag förstår så har dom varit ännu större för en del biodlare i trakten. Det sägs att många inte har någon honung att sälja. Det har jag, tack o lov.
Jag vintrar in 31 samhällen, alla utom ett med jättebra humör och hanteringsegenskaper. För första gången på måååånga år har jag inte använt bifor utan blandat själv. Palltank, vatten, dränkbar länspump (för smutsigt vatten) och strösocker från min Ica-handlare. Lite mekande innan jag fick slangen från pumpen att veva runt i tanken, men sedan hade jag klar sockerlösning dagen efter.
Fördelar är priset, (trots att jag köpte socker i 10 kg’s säckar på pall, utan att jaga priser), inte så seg lösning (rinner mycket lättare).
Nackdelen, lite mer jobb, lite mer ”kladd”.
Totalt sett en klar vinnare är egen sockerlösning.

Jag har avvecklat den mest svårjobbade bigården. Jag kommer att ha fler bisamhällen per bigård än jag tidigare har haft. Allt för att minimera bärandet.

Jag har nästan genomfört nybörjarkursen. Det ska till två träffar till, sedan avslutar vi den. Hittills har det bara blivit en ny biodlare av hela gänget, men det blir förhoppningsvis fler.

Det viktigaste av allt, jag har i skrivande stund bara 47 dagar kvar att arbeta, sedan inträder jag i friherreståndet.
Som jag har längtat efter den stunden detta sista år!!
Veckan före jul ska de få grejor jag har kvar som är arbetsgivarens återlämnas och sedan kan jag själv bestämma vad jag ska göra på dagarna.
Ja, jo, det finns ju en sambo som ganska säkert har synpunkter på det uttalandet, men ändå.

Årets vecka på Kreta, blev förresten lite svalare och blåsigare än vi tänkt oss, men jäklar vad skönt det är att bada i ett varmt medelhav.

Slut på sommaren

Nu har det gått tre månader sedan jag skrev något senast. Slutskattning, invintring, varroabekämpning, ordinarie arbete och så har rullat på.

Nå hur har året varit? Intressant, mycket intressant. Jag har flyttat bin från oroliga grannar, jag har köpt samhällen, jag har köpt avläggare, jag har delat, delat och delat och satt till drottningar.

Nu är det invintrat 38 samhällen, de flesta med bra dottningar, många med nya drottningar. En bigård ska flyttas till våren, den hamnade lite för nära en promenadväg annars känns valen av bigårdar bra. Jag har fem bra bigårdar och en mindre lyckad. Det får man vara nöjd med när man bara bott här 13 månader.

Jag tycker själv att det har gått förvånatsvärt bra att komma igång med honungsförsäljningen. Många nya kunder hittar hem till oss tack vara STORA skyltar. Flera affärer tar in honung från mig.

Ett orosmoment är nu hur det blir med varroan här uppe i Hälsingland. När jag bodde i Gästrikland blev det ju katastrof två vintrar efter varandra. Nåja det återstår att se, jag hade recept på Apivar, men det preparatet stoppades av leverantören, varför vet vi inte. Det blev Apistan i stället. Jag har ju använt Apistan tidigare men nu kommer ju larmrapporter om resistenta kvalster i Värmland och även i Småland.

Det är dags att fundera över vad som behöver beställas till nästa säsong. Det fattas lådor och ramar. Tanken just nu är att kanske tillverka lådor av formplyfa och använda dessa som skattlådor och använda cellplastlådorna till bara yngelrum. Plastramar blir det i alla fall, dom har kommit för att stanna, underbart enkelt när man hänger in 12 st i hjulslungan och honungen forsar ut, dom går att slunga brutalt, dom håller.

Slungning.

Jag har fått, nåja nästan, färdigt i slungrummet och slungat första ”riktiga” skörden. Efter flytspackling av golvet fick jag in maskinerna, skruvade fast hjulslungan i väggen byggde bänk till mina 300 liters mjölktankar, rullade in dom, gjorde nya lock till tankarna med plats för två finsilar i varje tank.

Jag slungade på midsommardagen iofs men det blev bara ett par lådor som gick till en butikskund som skulle ha nyslungat från midsommar.

Min hjulslunga skickar honungen ur ramarna i en väldig fart. Konsekvensen blir att jag inte har tillräcklig kapacitet i vaxavskiljningen. Det tar för mycket tid och krångel att få honungen i klartank. Nåja det får bli nu i vinter och vår jag fixar det.

De köpta lågnormalsamhällen ger en hel del ramar som måste slungas i min gamla femramars slunga där jag får vända för hand. Det går, men vilken skillnad.